Längtan

Hejs svejs!
·
Bli inte helt chockade nu men jag ska åka in till stan. Nej men vad ovanligt Klara! suck. Det känns som att det är det ända jag gör nu förtiden. Åker till stan med kompisar, är i skolan, äter, sover, är på aktiviteter. Om vi inte åker till stan åker vi någon annan stans utanför Varbergs gränser. Det är bara ett tecken på att det inte finns något kvar. Ingenting är något nytt längre. Jag vet inte hur många gånger jag gått in och ut genom samma affärer. Tagit en fika vid det runda bordet på Mignon. Tagit ettans buss. Cyklat samma gamla väg till skolan, och hem. Hyrt film. Kollat på bio. Cyklat till hamnen. Gått runt i hamnen. Vart på Tre toppar. Visst det är kul, det är mysigt, det är väldigt fint här. Jag borde vara hur lycklig som helst i denna miljön. Ja, jag är glad att få bo här men det räcker nu. Tanken på att stanna kvar tills att jag är 20 kväver mig. Never in my life. Det kväver mig, nästan bokstavligen.
·

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0